Helikopterburna mätningar av grundvatten 2016

SGU arbetar med analysering av data vi förväntar oss att få tillgång till underlag att arbeta vidare med under våren 2018.

Helikopterundersökningar har gjorts av SGU, Sveriges Geologiska Undersökning.  Syftet var att öka kunskapen om grundvattenförhållanden och områden som kan vara av intresse för dricksvatten­försörjning på Öland. Mätningarna finansierades av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och gjordes i samverkan med Borgholm Energi, Mörbylånga kommun samt Länsstyrelsen Kalmar län.

Undersökningarna syftade till att få fram ett bättre hydrogeologiskt underlag för bland annat vattenförsörjningsplanering. Undersökningarna gav även information om förekomst av salt grundvatten, om mäktighet och utbredning av grundvattenförande bergarter och jordlager, karstområden och lagerföljden i berggrunden.

Stora delar av Öland undersöktes

Områdena valdes efter två kriterier: antingen ska det finnas ett pågående uttag för kommunala vattenförsörjningen eller så ska det finnas skäl att anta att tillgångarna är goda, exempelvis där jorddjupen är lite större eller där det finns synliga sprickstrukturer i berggrunden. Projektet syftade inte bara till att hitta nya platser för den allmänna vattenförsörjningen, utan också till lantbruket och den enskilda vattenförsörjning på Öland, där behovet är minst lika stort. Totalt undersöktes cirka 800 kvadratmeter vilket är cirka sextio procent av Ölands yta.

Så gick de flygburna mätningarna till

Med hjälp av de elektromagnetiska vågorna mäts den elektriska resistiviteten i marken och metoden ”ser ner” i marken till cirka tvåhundra meters djup med relativt god upplösning. Fördelningen av den elektriska resistiviteten i den sedimentära berggrunden och i jordlagren ger en god uppfattning om ett områdes geologiska uppbyggnad. Det är framför allt skillnader i porositet mellan olika geologiska enheter, liksom deras innehåll av lermineral och vatten, som påverkar den elektriska resistiviteten. Genom att analysera markens reaktion på de elektromagnetiska vågorna kan man skapa en tredimensionell geologisk modell för det undersökta området och även få en uppfattning om skillnader i grundvattenförhållanden.

Utvärdering av resultat

Efter att mätningarna utförts behandlas och samtolkas mätresultaten med tillgänglig geologisk information. Den inledande bearbetningen av mätdata utförs av SkyTEM Surveys ApS och SGU. Därefter utvärderar och tolkar SGU fram det slutliga resultatet. Arbetet med att behandla och sammantolka resultaten kommer att göras under 2017-2018.

Ölands geologi och förekomsten av grundvatten

Stora delar av Ölands grundvattentillgångar finns i berggrunden, vilket särskiljer ön från andra delar av Sverige där det annars är vanligt att grundvattnet samlas i jordlagren.  Detta beror på att jorddjupen på Öland är små, varför grundvattentillgångarna också är begränsade.

I de områden där ett mäktigare jordtäcke trots allt förekommer kan grundvattenuttag ske direkt i jordlagren, alternativt bidra som ett utjämningsmagasin för de brunnar som finns borrade i berg. Sådana områden är till exempel Strandskogen och Tveta i Mörbylånga kommun samt vid Lindby-Solberga i Borgholm och området kring Löttorp.

Ölands berggrund består mellan 100 och 250 meters djup av sedimentära bergarter.

Överst i berggrundens lagerföljd finns kalksten ovanför lager av skiffrar och silt/sandstenar. Berggrundslagren lutar svagt åt öster. Kalkstenen är viktig genom dess möjlighet att magasinera grundvatten i dess spricksystem, däremot är uttagsmöjligheterna generellt små, det kan dock förkomma vittrade system i kalkstenen som kan leda större mängder grundvatten. I den underliggande skiffern är vattenföringen vanligen god, dock är vattenkvaliteten i skiffrarna generellt sämre än i den ovanliggande kalkstenen. I silt- /sandstenen ännu längre ner är förutsättningarna för vattenuttag goda, främst i de sandigare avsnitten.  Dessa ligger dock relativt djupt och i många fall är grundvattnet i dessa lager så salt att det inte är användbart till dricksvatten eller bevattning.

För att veta hur mycket vatten som finns lagrat i berggrunden, hur mycket man kan ta ut och hur vattnet rör sig behövs kunskap om sprickornas storlek, hur omfattande de är och hur de hänger samman. Det behövs också information om de olika bergartsledens uppbyggnad och porositet, samt om förekomst och utbredning av karst. Tillsammans med fakta från befintliga vattenuttag och provpumpningar hjälper det till att skapa en helhetsbild av grundvattentillgången.

Mätresultaten från TEM-undersökningarna syftar inte enbart till att belysa grundvattensituationen i berggrunden, utan även till att få indikationer på goda vattentillgångar i jordlagren. Med stöd av undersökningarna bedöms möjligheten att förbättra kunskapen om grundvattenförhållandena även utanför de undersökta områdena som stor, då data från mätningarna kan kombineras ihop i 3D- modeller för den Öländska geologin.