Så påverkar graddagarna värmeförbrukningen

Energiåtgången för uppvärmning påverkas av hur kallt det är ute. Ju kallare det är desto mer energi behövs och desto större blir kostnaderna för uppvärmningen.

Med så kallade graddagar kan man jämföra energiåtgången för olika perioder med hänsyn tagen till utetemperaturens variation. Graddagarna visar hur hög eller låg temperaturen har varit i förhållande till den normala temperaturen. På så vis kan man få en uppfattning om energiåtgången stämmer överens med hur kallt eller varmt det har varit ute.

Så beräknas graddagar
SMHI´s beräkning av graddagar utgår från att byggnaden ska värmas upp till +17 grader. För varje dag beräknas skillnaden mellan dygnsmedeltemperaturen och +17 grader. Det gäller månaderna november till mars. Under den varmare delen av året använder man andra referenstemperaturer när man beräknar graddagar.

Exempel
Om dygnsmedeltemperaturen är +14 grader, så motsvarar detta dygn 3 graddagar. Om dygnsmedeltemperaturen är -3 grader, så motsvarar dygnet 20 graddagar. Ju fler graddagar desto kallare har det varit under perioden. (Dygnsmedeltemperaturer över +17 gader räknas inte som graddagar.)

Graddagar uppmätta vid Ekbacka fjärrvärmeanläggning i Borgholm
Borgholm Energi har en egen mätutrustning vid Ekbacka panncentral i Borgholm. Där mäts utetemperaturen och graddagarna beräknas automatiskt varje månad. Då utrustningen funnits länge vet vi inte säkert vilka referenstemperaturer den använder och vi har inga uppgifter för normalåret. Det vi kan se är hur graddagarna varierar i Borgholm och göra en bedömning av värmeproduktion- och förbrukning.

I tabellen nedan kan du se hur graddagarna har varierat de senaste åren i Borgholm.

Skriv ut

Kommentera texten

Namn:*


E-post:


Fråga/Synpunkt: